Back in town!
Påväg till Oslo igen
Sitter på bussen påväg till Oslo igen. Bussen är överfull. Hur kan det hända en tisdag? Den här gången satte sig en hippie jämte mig. Han stinker rök. Och jag är bara i Göteborg, suck! Antar att jag måste stå ut. Jag är inte heller den roligaste att sitta jämte idag då jag är genomförkyld. RÄTT ÅT rökmolnet, tycker jag!
Det har varit supermysigt i Halmstad, men nu känns det bra att åka hem till Oslo igen, ♥
Gamla P-stavar ut, nya P-stavar IN!!!
Idag klockan 10.00 var det dags att ta ut mina P-stavar som jag haft i 5 år, för att sedan sätta in nya. FY F*****N, säger jag! Det var det absolut vidrigaste jag någonsin gjort. :(
Barnmorskan berättade att de egentligen inte sätter in "Jadelle" längre då det är så fruktansvärt krångligt att få ut och in dem. Men de gjorde ett undantag för mig då jag ville ha två för fem år till. USCH, säger jag bara! "Operationen" tog 30 minuter och hon (barnmorskan) sa själv att hon fick trycka in de nya stavarna med all kraft hon hade. Fattar ni hur det kändes? Ja, jag var SJUKT bedövad, men även om det inte gör ont så är det sjuuukt obehagligt att känna OCH HÖRA hur någon drar och sliter i ens hud.
Hon fick GRÄVA ut de gamla stavarna som hade "sjunkit in" ganska djupt.
Det nya hålet som hon var tvungen att skära upp var lika stort som en tumme, och man såg rakt in i armen. UUUUUUUUSCH, vidrigt vidrigt viiiidrigt!!! Efteråt sa hon "Ja, det hade ju inte suttit fel med ett par stygn, men jag har ingen tråd, så jag satte på extra tejp".
HUR SKA JAG TOLKA DET? : /
Jag brukar som sagt inte vara mesig för "sådana här" saker, men under den halvtimmen var jag väääärldens minsta lilla tjej. Tusen tack till Åsa som var med och stöttade mig. ♥
Jag bad henne ta några kort med min mobil:
Det "LILLA" hålet i armen. Fint ärr jag kommer få där. (Y)
Men för att slippa mens i 10 år har jag gärna några ärr på armen, faktiskt.
Jag led lika mycket som det ser ut på bilden. Usch!!
In med spetsarna av de nya stavarna I HÅLET, sen var det bara att PRESSA in dem.
ALLA NI SOM HAR P-STAVAR FÖR 5 ÅR,
fy f****n vad ni INTE ska se fram emot borttagningen. BLÄÄÄ!!!
Mjuka och fina fossingar, igen =)
Igår åkte mamma och jag in till stan. Först shoppade vi på Nordic Safari (deras vårnyheter är fullkomligt oemotståndliga) och sen var det dags för fotbehandling. Jag skämdes nästan för att visa upp mina fötter, men nu är de mjuka och fina igen. Ska göra ett tappert försök att hålla dem såhär ett tag nu framöver.. : )
Kom inte som ni är, se & lär!
HEJ FOLKET! :D
Just nu sitter jag i min gamla lägenhet i Halmstad som nu mera hyrs av Jeppe och Åsa. Tänkte dra mig till Haverdal om en stund, för nu känner jag mig körduglig trots gårdagens festligheter. På tal om gårdagen. TACK HALMSTAD för en superbra kväll! Jag älskar att komma hit och få se så många kända ansikten. Ni är helt underbara! ♥
Ikväll blir det mys med pappa och imorgon ska jag in till stan tidigt för att operera ut mina P-stavar, och sätta in nya. Jag brukar inte vara rädd för "sådana grejer", men den här gången är jag faktiskt lite skakis. Det kan bero på alla skräckhistorier jag har fått höra om denna borttagningsritual(?). Jag vet att jag ska lokalbedövas, men känslan av att någon skär och gräver i ens arm är rätt obehaglig, faktiskt. För 5 år sedan när jag satte in dem var Åsa med mig. Hon höll på att spy, och jag var svimfärdig efteråt. Det är så typiskt mig att inte kunna låta bli att titta på. Kallas det nyfikenhet eller är jag bara dum? Hur som helst så ska hon följa med mig imorgon också, och det känns tryggt. Åsa, du är världens bästa!!
What's up with the snow?
Bild: Mitt hus i Haverdal, en SOMMARDAG..
Kom hem till mysiga Haverdal för ett par timmar sedan och här blev man minsann inte bemött av några krokuser utan snarare två meter snö. Vad hände med min sommarstad? :/
Pappa kom som bestämt och hämtade mig vid Österskans. När vi snacklilurat klart om allt och inget släppte han av mig i Haverdal, och där väntade mamma med god mat. KÖTT, MKT SÅS & SALLAD med balsamvinägerdressing. Hon läser mig som en öppen bok. Och vet ni vad? Jag kan ha världens sötaste föräldrar. ♥
Nu ska jag sova. Morgondagen kommer nämligen bli lång och energikrävande. På förmiddagen ska mamma och jag åka in till stan. Manikyr och pedikyr står på listan. DET BEHÖVS, tro mig!
På kvällen ska Åsa jag gå ALL IN med Åsa. Både hon och Jeppe har fyllt år så NU SKA DET FIRAS. Utöver dem, har jag bestämt träff med tjugofem personer till, så vi får se hur natten slutar. BRA, tror jag! ;D
KYSS & KÄRLEK
Hejdå Oslo, HEJ HALMSTAD! :D
Nu læmnar jag Oslo før några dagar. Åh, det ska bli så mysigt att komma hem en liten stund. Pappa hade bett mamma att få hæmta mig på Østerskans, hur søt ær inte han? Och mamma læt mig bestæmma kvællsmat, som vanligt. Som om jag vore kræsen? Knappast! Så længe jag får køtt, mkt sås och mammas dressing med balsamvinæger så ær jag værldens nøjdaste lilla dotter.
Pratade æven med Åsa igår och henne ska jag krama ihjæl på lørdag. LYCKA!
Det blir før øvrigt ALL IN på lørdag. Jag tænker inte bestæmma mig før att vara på ett och samma stælle før jag vet att jag kommer flænga runt från pub till pub hela natten. Jag vill ju hinna træffa så många som møjligt!
JAG ÆLSKAR ER SÅ MYCKET MYCKET MYYYYCKET! ♥
Min bästis 21 år
It's always you, in my big dreams.
Idag fyller min favorit 21 år. Jag minns när vi var små (Åsa och jag lärde känna varandra när vi var 8 år), då tyckte vi att 18 var ålder då man blev vuxen. BULL SHIT, vi är fortfarande barn. Eller hur hjärtat?
Kaviarmacka, Knotjohan, Kossan + Kalven & allt det där. ♥
JAG ÄLSKAR DIG ÖVER HELA MITT HJÄRTA!
Har morgonstund guld i mun?
Idag vaknade jag av mig själv, HALV ÅTTA! Vad hände? Jag som brukar ligga medvetslös och snooza minst tio gånger (jag vet, jag är fullkomligt värdelös) innan jag går upp. Nu ligger jag inne i mitt sovrum och fryser. Under täcket är det varmt och gott, men luften som jag andas in ligger förmodligen runt nollan. Det är ett måste att ta med det lilla elementet från Halmstad. Mikaela Tham, GLÖM INTE det!
Nu börjar jag höra små tassar där ute i lägenheten så det kanske är dags att öppna dörren och säga godmorgon till min fru och hennes hemsläp? Dessutom väntar en varm förtjänad Chai latte. Mums!
Idag är det jobb med Junina på Polarn som gäller. Sweeeet! :D
AAAAAAAAAARG!
This is me
Bild: 3 sekunder sedan, hihihoho!
Folket där hemma klagar på att de inte vet hur jag ser ut längre. HALLÅ! Jag har ju bilder på mig själv heeela tiden här på bloggen. Men som ni vill, jag ska vara ytterligare snäppet ego. Photo Booth, lalala! : )
NU SKA JAG ta T-banan till Jonas Berra Karlsson. TJAO!
Middag hos Berra
HEJ FOLKET!
Just nu sitter jag på jobbet och har en kort paus. Ska førsøka slænga i mig lite lunch trots att førkylningen nu har gett sig på halsen som ømmar så fort jag svæljer. Suck! Men jag har inte varit sjuk på flera måndader, så en førkylning kænns helt okej. Bara den går øver fort igen.
Ikvæll ska jag hem till Berra och æta middag. Det går rykten om køttfærssås och spaghetti. PERFEKT! Han har dessutom fått i uppgift att aggera kærleksdoktor. Haha, BERTIL! ♥
Kan det bero på dem?
På fredag efter jobbet går bussen mot Halmstad. Det ska bli riktigt kul att komma hem. Jag saknar mamma och pappa och JAG SAKNAR ÅSA. Herregud, vad jag saknar henne!
Fast egentligen åker jag hem pga en annan anledning. På måndag ska jag nämligen ta ut mina P-stavar som jag haft i 5 hela år. Och vet ni vad? Jag ska faktiskt sätta in nya, för 5 år till.
När jag ringde och pratade med barnmorskan som ska ta ut dem på mig frågade hon om jag haft några humörsändringar under åren med Jadelle (namnet på stavarna). I den sekunden svarade jag nej, men när vi lagt på började jag tänka efter. Det händer faktiskt ganska ofta att jag känner mig uppgiven. UPPGIVENHET, där har vi ordet! Ibland får jag för mig att allt är meningslöst, jag får ångest och känner mig bara allmänt deppig och less på det mesta. Men som min kloka storasyster Kikki brukar säga: " - Då går jag och lägger mig och sover, och nästa dag känns allting bra igen. " Och det stämmer faktiskt.
Igår tog jag upp det med Johanna, som också har P-stavarna för 5 år, och hon sa precis samma sak. Inte att hon brukar sova, utan att hon också kan känna sig sådär allmänt uppgiven ibland. Utan någon som helst anledning. Det är svårt att förklara, men jag kan "får för mig" att allt är så fel och meningslöst, för att nästa dag vakna upp och älska livet, igen. Missförstå mig inte nu. Jag lider inte av någon som helst depression. Som de flesta av er vet är jag oftast en väldigt pigg och glad tjej. Men ibland sköljer den där känslan över mig, och det kanske är en såkallad "humörsändring" som barnmorskan menade?
Hur som helst (mina favoritord som jag missbrukar här på bloggen, jag vet).. "Uppgivenheten" kan jag faktiskt leva med, utan några som helst problem. Jag är en "tänkar-människa" och jag tror att vi har en tendens att känna oss lite förvirrade och ängsliga ibland. Nästan ALLT är värt att inte ha någon mens för, vilket jag inte har med "5-års-stavarna" i min vänstra arm, så det blir som sagt att sätta in ett par nya, trots allt. GODNATT VÄRLDEN, nu ska jag sova! : )
En berusad man på besök
Förresten, om du mot all förmodan skulle läsa detta inlägg kan du vara lugn. Vi hade roligt, åt dig, MYCKET roligt. Och du är hjärtligt välkommen åter, hahaha! :)
MAMMA & MOSTER, read this!
MOSTER MADDE, om du läser detta kan du väl gå till TOPSHOP och hämta ut klänningen som jag har på mig på bilden? Jag har pratat med dem och skräddaren är klar med den.
MAMMA, om du läser detta kan du vill ringa min kära moster som är sämst i världen på att ta telefonen?
ALL KÄRLEK,
er dotter. ; )
